Nu är kylan på hugget igen. Vi har varit ute en sväng och barnen lekte med en dagiskompis, medan mamman och jag värmde oss genom att prata om allt och inget. Vanligtvis brukar vi ha den lustiga egenheten att mötas på Hemköp och bli stående ett bra tag, innan vi fortsätter med våra inköpsärenden. Inte sällan utskällda av våra äldre söner som inte tycker det är så kul att hänga i affären, med en never stop talking mother. (Apropå prat, frågade Sebastian mig igår: Mamma, varför vilar du aldrig rösten?? Du måste vara rädd om den, annars kommer du tappa din röst! 
)
Och nu sitter jag mest och väntar på att min lammgryta ska bli klar, Funderar på om jag ska ta en lite powernap, medan det är någorlunda lugnt i huset. Så blir det, sen ikväll blir det repa av.
