Jag tror vi har fått ett litet balkongproblem. Det är några duvor som verkar alltför intresserade och nyfikna på balkongen. Flera gånger har jag kommit på dem på räcket. Idag hade en satt sig på min annars så väl inpackade fåtölj. Vanligtvis så brukar de bo precis under taknockeln, men nu tycks de har upptäckt balkongen. Jag får se till att klura ut nåt så de inte får för sig att flytta in. Tips emottages tacksamt!
Dagen har varit rätt seg annars. Två gånger har ynglingen varit förbi på kaffe och småprat. Han söker jobb, vilket inte är så lätt idag. Dessutom har hans f.d arbetsgivare fortfarande inte skickat något arbetsintyg, vilket gör att han inte kan anmäla sig till Alfa-kassan. Det känns tungt att se honom oroa sig. Av ren automatik oroar jag mig också. Jag hoppas han får napp snart. 
För övrigt har stämningen varit spänd. Små pikar och väsningar gör mig stressad och jag kan inte slappna av. Det är så tungt när energin går åt till det, och när jag påpekar det, så viftas det bort och helt plötsligt läggs fokus på nåt annat. Sen lämnas jag kvar i denna känsla , medan vederbörande övergår till sitt rollspelande på nätet, och babblande med nån ”polare”. Någon annan får alltså dela den uppmärksamhet och den positiva biten, när vår tid kunde varit nu. Det har pågått för länge, alldeles för länge.
