Detta medförde att allting blev förskjutet imorse, mobilväckningen slogs av i min dvala, och det hann bli ljust. Alla vet hur det funkar när man sen vaknar med ett ryck, och ska fixa i ordning  två små barn, en själv innan man hinner ut genom dörren för att rusa ner till dagis. Är man dessutom extem morgontrött vars kropp behöver tid på sig att vakna till liv, så blir detta en mardröm. Allt är förvirrat.

  Men vi överlevde denna morgon ganska friktionsfritt, Seb blev sur för att vi inte hann vinka idag, så jag får ta och ringa Dagis om en stund och prata lite med honom. 

  Jag läste i City att Drottning Silvia var missnöjd med Bush, att han hade ägnat sig åt att kränka barn i åtta års tid. På tiden att han åker ut ur vita huset då tänker jag, och håller  tummarna för att Obama sätter sin kråka på det där papperet till Barnkonventionen. Det ska väl inte vara så svårt.  Vidare stod det att media hade mer fokuserat sig på hennes åsikt om barnporren. Kanske ville de dämpa hennes kritik mot USA, vad vet jag. Men jag tycker att du ska stå på dig Silvia! ( Det är väl okej om jag duar dig här va? Jag lovar att titulera rätt när vi ses. )  Jag tycker det är bra att en dam som Du står upp för de små och försvarslösa.

Nu ska jag ringa Lillprinsen.

Jag kan bara konstatera att halva måndagen har gått, lunchen smakade hyfsat idag, (de kan bättre i matsalen) och en hel del magknips skratt kunde fögylla den stunden. Ännu en gång måste jag flika in hur mycket jag kommer att sakna folket och dynamiken här. But life goes on, I will survive, och jag kommer förmodligen få uppleva det igen..

Eftermiddagen kommer att bestå av en träff med Nina, en sk. livscoach som jag har fått turen att träffa. Om jag inte nämnt det tidigare, så fick jag möjligheten i samband med ”Domedagen” att träffa henne. Det är andra gången och idag hoppas jag att vi ska hitta nyckeln till ”mitt hus”.

Ja, sen har jag hittat den fiffiga funktionen med kategorier, så man kan dela upp allt därefter. Hur lätt som helst, funderar på att lägga till en som heter ”dagens USA” utifall att.  Vi får se.

 MEN…. varför jag nu kom in på USA är ju naturligtvis det stora presidentvalet. Det är ju helstort överallt. Det är nästan så att man känt sig förpliktigad att gå till valstugan här hemmavid.

Och den här gången måste jag be att få gratulera Obama! För någonstans i mina grubbleritankar, så har jag hållit mina tummar för honom.  Jag tror det är väldigt nyttigt och främjande för detta storebrorskomplex ”over there” att börja kavla upp ärmarna, ta fram kvasten och börja sopa rent framför sin egna dörr.

Obama kommer att bli historisk, och saker och ting kommer att sättas på sin spets. Detta kommer att bli så pass intressant, att kanske även lilla jag kommer att höja ögonbrynen. Och det är stort.

Så Lycka till Obama, och Grattis igen. And Good Moooooooorning America, it´s time to wake up now! ;-)

Så då var det sagt.