I morse, precis innan jag vaknade så drömde jag giget, eller timmarna före.. Om allt som skulle hinnas med och fixas, om konstiga saker helt enkelt. Hur vi kommer till ett ställe där en massa människor sitter i tält i olika sektioner. De är olika folkslag och folk från olika bekantskapskretsar. Scenen var som osynlig och jag gick nästan naken igenom helta tältfältet. Mitt i allt stod jag och tvättade en massa kläder….
Där nånstans vaknade jag, och ingen kan väl undgå vad allt handlade om.. Jag är laddad som tusan! Och väldigt spänd. Jag vill ju verkligen att det ska sitta perfekt, även på scen, perfektionist som jag i vissa fall är. För så funkar jag, går jag in nåt så ska det vara perfekt, inga halvmessyrer inte. Att jag sen inte stått på den där scenen på 28 år spelar ingen roll. Att jag redan då hade rampfeber precis innan spelar inte heller nån roll. Det är då de här skumma drömmarna dyker upp.
Men det är nu fem dagar kvar, innan dess ska vi fira Seb 5 år på måndag. Det mesta är redan förberett inför det, tårtan ska fixas. Han har önskat sig en pizzatårta.
