En ”olycka” kommer sällan ensam. För att inte röja för mycket om andras intigritet, så kan jag inte säg för mycket heller, då det handlar om mina barn. Men jag kan dock konstatera att det finns en person därute som gett sig fan på att jag ska ligga och kräla i dyngan. Det har varit skitsnack och manipulation på hög nivå, och detta har skett i snart 10 år. Dessemellan har det ideligen körts med falskspel, enbart för egen vinning skull.
Idag hände det igen, visserligen var det nästan väntat, eftersom jag vet hur denna person funkar. Och vad det hela handlar om är att ge igen, för att man en gång blev dumpad. Jag trampade på en väldigt manlig öm tå, där jag kränkte hans ego. Han som varit så snäll. Han hade ju minsann inte slagit mig. Hans ansikte och fasad rammade som en fallen gran. Kvar blev bitterhet och hämndbegär, och detta har nu pågått fram och tillbaka i snart decenium. Alltmedan jag oftast tigit och försökt skaka av mig, bitit ihop, öven om det ibland brustit för mig med, då han utnyttjat de käraste jag har. För det är dem han använder, som verktyg. Och när det stormar här hemma, så tar han sina tillfällen i akt, och passar på.
Men jag har ett motto som hållit mig uppe; What goes around, comes around.
